Insåg i helgen att när det varit mycket mer eller mindre traumatiska saker som hänt under en kortare tid så blir man väldigt slut. När det sedan blir ytterligare händelser som man inte känner att man har styrkan att hantera.. ja då blir det tufft.
Jag gillar liknelser.. o det känns som om jag själv klarar av att bära upp min "rustning" men om någon eller något kommer och får mig i gungning så gör det ont och orken sviker. Då orkar jag inte bära..
Tror det är viktigt med vänner runt om en som orkar bära en när man själv inte orkar längre..
Jag ser mig själv som en person som orkar mycket och orkar bära andra många gånger. Däremot är jag dålig på att signalera när jag behöver bäras. Men det är väl så också att det är inte alla som är den sortens människor och förstår vad det innebär att "bära någon" eller om de ens har intresset av att göra det..
Blev ett djupt och kanske tänkvärt inlägg idag.. Hoppas ni alla har en skön sommar..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar