My blog - my life

Cerran 2004

Jag kom att tänka på det.. ni är många som dagligen läser min blogg och det värmer.

En del känner mig väl medan andra mindre väl..

Det finns en sak som jag skulle vilja påpeka.. ibland kan det tänkas låta väldigt negativt i min blogg. Många inlägg kring negativa saker.. Mitt liv är så otroligt långt från negativt. Men jag skriver gärna om saker som berör mig. O jag tycker det är roligt att få väcka lite tankar hos mina medmänniskor och väcka debatt.

Det roligast är nog att få vara lite kryptisk i sina inlägg.. de människor som befinner sig i min vardag kan nog lyckas tolka en del av det..

Vad är det som avgör?

Vad är det egentligen som avgör hur vi blir som vuxna?

Det är något som jag länge funderat på. Samt hur mycket av de inställningar vi har som barn vi bär med oss? Alltså lite förutfattade meningar om vad vi kommer gilla när vi blir vuxna osv som inga föräldrar kan ändra.

Jag kan nämna flertalet saker som jag på något sätt "visste" som liten att jag skulle gilla som stor.

Men hur är det då med de människor som blivit mer och mer bittra med åren?

Är det de faktum att de har en allmän negativ inställning till livet och inte kan se det positiva? O mest troligt inte ens försöker se det positiva?

Hade jag varit oseriös nu så hade jag kort o gott sagt att de har väl inte fått sig nå. Kanske inte alltid lämpligt att säga men.. behöver man alltid vara mogen?

Jag själv tror på att se positivt på livet även när det är som mörkast och jobbigast- allt löser sig billigt eller dyrt som en kompis en gång sa till mig. Och det stämmer - dock kan man behöva lite hjälp ibland. Men då får man inte heller behandla alla som skit.

En sak som förundrar mig.. Jag har inte tänkt att ta obefogad skit och därför håller jag mig undan. Varför kan du då inte bara strunta i mig ist för att söka kontakt o klanka ner på mig? - Det vinner man inget på.

Är det inte det ena.. så är det..

Känner mig verkligen som stor whinaren just nu..

Huvudet har gått bra idag. Jag har verkligen ansträngt mig för att göra allt som ska göras men bara i lite mer lugn takt så det blir ett mer jämnt tempo över dagen.. Däremot min fotled.. Gahhh, jag vill kapa av benet!

Har legat i natt o haft ont bara när jag sovit och så illa brukar det inte vara. O sen idag.. nä, usch.
Bryt aldrig fotleden!

Nån som vill ha min fotled?*less*

Hinder..

Jag är inte den som brukar ha huvudvärk.. de få gånger jag haft det så har det varit så mycket att vardagen inte fungerar om jag inte får tag i en alvedon, ipren lr dylikt.

Men senaste tiden har kantrats av daglig huvudvärk i princip. Vilket inte känns roligt och är väldigt besvärande. Frågade mamma lite kring det och vad det kan bero på. Min första tanke var att det var att jag suttit för mycket vid datorn och skulle egentligen haft mina läsglasögon. Alternativt druckit för lite vatten.

Men nu tror jag det beror på stress. Jag känner mig inte stressad på ett negativt sätt. Visst ångar jag på men det känns ju roligt o får tiden att gå fort. Innebär det då att man sover för lite?
Eller tänker jag för mycke?

Nu blir det iaf att testa meditation/avslappningsmusik o se om det blir bättre.. Någon som har nån annan ide?

Sommaren 2009

Ännu en gång är jag tillbaka i funderationerna om kommande race-säsong. Ska jag fortsätta som starter?

För min egna del så har den gågna sommaren inte varit någon direkt starter-hit. Och det som gör att jag väl inte blir direkt mer peppad är att intresset för att få raca verkar mer eller mindre dött ut? (Annat än för dragracing folket).

Finns det något intresse för att köra lagligt streetrace längre?

En annan negativ sak från i sommar var en av tävlingarna som jag var på... Jag kan ta kritik från förarna - Jag vet vilket som jag ska ta åt mig av och bättra mig på och vilket som jag inte alls ska lyssna på. Men det jag inte kan ta är dryga gubbar som försöker sätta mig på plats och i allmänhet kanske lite dissa mig för att jag är tjej och ung? (Detta har inte gällt hur jag arbetat som starter utan bara i allmänhet).

Att vara starter är ett ideellt arbete för min del och då anser jag att jag verkligen inte ska behöva stå ut med sådant.

Så, ska jag fortsätta som starter sommaren 2009 eller ska jag köra mitt egna "race"? - Vi får se.

Men sedan kan jag fundera över vad jag blivit lovad för saker men som aldrig blivit av. - Ger jag mer än jag får? - vet inte riktigt nu hur kommande sommar blir, det får vi se.

När ska skolan tänka om?

Vem gillar egentligen inte att titta på lyxfällan? Det är både ett underhållande program samtidigt som iaf jag lär mig en hel del.

Men samtidigt förundras man, finns det verkligen människor som låter sin ekonomi gå så käpprätt åt skogen så när de väl ber om hjälp så är kronofogden dem i hasorna? - Om de nu ens ber om hjälp.

Fler och fler människor lånar pengar som de inte kommer kunna betala tillbaka. Hur fungerar det med räntesatser? Vad ska man tänka på överhuvudtaget om man nu mot förmodan skulle låna pengar? - Jag vet inte.

Att det är så pass många människor som hamnar hos fogden kan man tycka borde vara en tydlig signal till skolan. Strukturera om samhällskunskapen! Kör en kort grundläggande bit om hur kartor osv ser ut men sen får det vara nog. Jag hade uppskattat mer riktig samhällskunskap: Hur man tänker ekonomiskt, hur lån fungerar, hur försäkringskassan fungerar och arbetsförmedlningen. - kort o gott hur svenska samhället fungerar.

Det är saker vi tar som självklara - men det är långt i från självklart för många. O med tanke på hur himla svårt det är att få arbete idag så anser jag att det är av ännu större vikt att lära ut hur samhället fungerar. Är det inte det som var grundtanken med samhällskunskapen?

Ni kanske inte tycker att ekonomi borde vara en del av samhällskunskapen men det tycker jag. Någon gång lånar de flesta pengar- sedan om det är till ett hus lr dylikt är inte så viktigt. Men hur ska man då förstå sig på vilket lån som är klokt och hur man ska tänka när det är dags att låna?

Nä, gör om samhällskunskapen!

Rätt sorts människor..

Har ni tänkt på att med "rätt" sorts människor omkring dig så blir livet lättare? Alla problem som man såg för sig själv när man satt och funderade verkar plötsligt inte vara några problem.

Jag tror det är viktigt att ta tillvara på de människor som gör en gott och som vill en väl. Medan andra som stjäl energi får man gärna hålla på avstånd.

En sak som jag många gånger funderat på är vad det egentligen är som gör att vi släpper vissa människor närmare inpå än andra. Vad är det egentligen som avgör det? - Många personer jag mött har sagt att jag kan ringa dem om det skulle vara kris o panik. O att jag kan lita på dem.

Men vad är det då som gör att jag inte ringer just dem? Är det deras erfarenheter i livet som inte överens stämmer med mina och därför skulle de inte förstå mig? Eller det faktum att jag inte känner mig tillräckligt bekväm och trygg för att kunna använda dem som stöd?

Utöver min familj så har jag hittat mitt livs kärlek. Samtidigt som jag har en hel del underbara vänner som står brevid mig.



Jag har en metafor.. Ett hus som symboliserar mig.
De som står mig närmast får komma in i huset och det är dem jag kallar vänner.
Utanför dörren står mina kompisar- människor som jag tycker väldigt bra om men som inte känner till mig till 100%.
Utanför gården traskar människorna som jag är tjenis med omkring.
Och sedan har vi hundgården- där människor som jag mött i livet som inte "skött sig" hamnar. - Jag kan inte göra slut med dem men samtidigt låter jag dem inte skada mig igen.

Hur ser din gård ut?

I´ve missed you..

Tror inte det finns någon som förstår mig lika bra som du.. och samtidigt fungerar så lika...

Jag har saknat dig..

Är det för mycke begärt?

Om någon gör ett massutskick med både ditt nr och mailadress utan att fråga om lov...

Har man då rätten att begära en ursäkt?
Om inte annat kanske en förklaring?

En gullig video...

När jag var liten älskade jag musikvideor.. jag kunde sitta i timmar framför tvn och titta på musikvideor. Kan säga att jag ännu gillar musikvideor. Kan sitta när jag har riktigt tråkigt och bara titta vid datorn. Fick visat denna gulliga video för mig här om veckan..

Man kan väl inte göra annat än o älska den? ;)

Lite mer hemma stadd..

Nu sitter namnlappen på dörren i pite.

Snakesen är på plats och myser och äntligen har jag fått igång internet till min stationära dator..

Dock gick väl inte helgens lilla flytt så smärtfritt som jag hoppats men det är väl min vanliga tur o lyckas kracha nå =/. Och självklart kraschade jag den största glasrutan i trapphuset hemma. Deppade som ihop över det men Robin peppade mig lite och vi löste problemet med kartonger.

Men nu är man mer hemmastadd i Pite iaf =)

First week..

Så då var första arbetsveckan på nya jobbet avklarad. Det har varit en väldigt lärorik vecka och rolig! Känns så himla peppande med nya utmaningar- det blir kanske så efter att man nyligt avslutat sina studier. Vissa kurser var ju utmaningar i sig.

Känns helt ok att befinna sig i Pite. Ska hämta mina älskade snakes imorron. Kommer väl se ut som krigszon här hos Robin med tanke på hans lilla lägenhet.

En annan sak jag insett denna vecka är hur omständigt detta pappers-Sverige är! Man kan inte bara ringa o be diverse instanser i samhället fixa saker åt en. Nixpix, det ska komma med post. Och gärna till min FOLKBOKFÖRINGSADRESS! *sucka* Men hallå, jag bor inte där på veckorna!

Nu är adressändringen fixad iaf så får väl hämta min post fram till den 25:e alt muta bror med mer cola för o checka av vad jag fått för post. Men sen bankväsendet.. *skakar på huvudet*
Papper, papper och mer papper..

Knappa in ditt personnummer...

Har ni varit med om det.. när man ringer sin bank, hälsovården osv och hamnar i en sån där telefonkö som alla älskar *not*

Och sedan ombeds att knappa in sitt personnummer för snabbare betjäning...... (får man någonsin snabbare betjäning då? Får man fördelar om man knappar in sina siffror?)

Men har ni tänkt på det oxå, att i över 50% av de fallen man ombeds knappa in personnumret så frågar telefonnisten sedan efter det när de väl svarat.

Varför ska man då knappa in det i första taget?!

Att vara söt...

Bara för att man ser bra ut innebär det inte att man inte kan åstakomma bra saker.

Det är väl kunskapen och livserfarenheten som vi använder oss av och inte ens utseende?

Slutkörd på ett härligt sätt

Var länge sedan jag kände mig så här trött på kvällarna. Men underbart trött.

Dagarna på jobbet är ännu fyllda med nya intryck och mycket information. Men jag känner verkligen glädjen över arbetsutmaningen:

ÄNTLIGEN, får ja testa nå nytt!

Många frågetecken nu ändå inför framtiden som tiden får utvisa. Ska jag hyra ut min lägenhet i Skellefte i andra hand och pröva bo här?

Hittills känns det bra iaf. Även om jag krisade lite natten till söndag. Var nog en liten dos av separationsångest till Skellefte.

Sover gott gör jag iaf nu på kvällarna..

Socialsekreterare Cerran

Så var första arbetsdagen som socialsekreterare på ekonomiskt bistånd avslutad.

Känner mig väldigt nöjd med dagen om än jag är väldigt väldigt slut i huvudet över all information och nya intryck.

Ett stort plus måste jag få säga är att få jobba 8-17 och sedan få vara ledig kvällstid.

En rolig sak med arbetet är att det verkligen känns som en stor utmaning för min del. Allt är väldigt nytt men det känns otroligt roligt!

Så det är en nöjd Cerran efter första arbetsdagen..
___________________________________________________
Snabbmeddelande till Jenny: Du kan väl fylla i mailformuläret på min hemsida så svarar jag så får du min mailadress. (Vill inte skriva ut den i bloggen).

Jag är fjuk..

Ynlighetsfaktorn är nog ett stort faktum på mig när jag väl skadar mig lr är sjuk. Jag är fjuk enligt Robin.

Om det är det faktumet att jag inte har tid att ha ont och inte vara på topp lr om det bara är så att jag ogillar "handikappet".. det är en bra fråga som jag gärna skulle vilja ha svar på.

Dock lär det knappast lösa några problem.

Jag brukar ynkligt beklaga mig och säga att jag inte har tid att vara dålig (sjuk/skadad). Men finns det någon som någonsin har tid för det?

Arbetslösheten blev inte långvarig..

Woho, jag blev inte arbetslös länge.. lite drygt 3 veckor bara.

Ni som undrade vilket skepp som ännu inte hade gått var att jag ännu inte hade fått besked om jobbet och därför skulle man inte ta ut något i förväg.

Så på måndag börjar jag som biståndshandläggare i Pite :D

Får passa på o tacka Jimmy som tipsade om jobbet och Stina som hjälpte mig att finslipa mitt CV.

Bloggbesökaren..

Som ni kanske har sett så finns det en räknare ute i min meny till vänster.. Det är en tjänst där jag bland annat kan se vilka som varit in på min blogg och kikat. Inte för att ip-nummer säger så mycket men jag ser var ni hittat hit ifrån.

Om det är från min hemsida www.cerran.se lr någon kompis blogg. Det är ganska intressant men även väldigt SPÄNNANDE. Vilka är ni egentligen som läser?

Det jag själv kan tycka är tråkigt som besökare av andras bloggar är dem som låser sina bloggar för obehöriga. Hörrni, ni glömde att bjuda in mig! Lr ska jag betrakta mig som oinbjuden? Kan man planka in? ;)

Lite onödig fakta kanske men genomsnittet på antal besökare/dag ligger just nu på 51personer.

En känsla..

Vissa ligger verkligen inte på plus-sidan just nu...

Till ni som undrar hur de går..

Ett lite kryptiskt meddelande:

Efter lite "efterforskning" så visar det sig att skeppet inte ännu gått. Datum är nu satt för besked..


To be continued..

Är spindeln aldrig ledig?

Som spindeln i nätet- får man aldrig vara helt ledig då?

Det är en arg och mycket upprörd Cerran som sitter uppe denna natt och bloggar. Hur kan vissa människor vara så ogenomtänkta? Ikväll var det inte bara en droppe som fick bägaren att rinna över utan ett världshav känns det som.

Jag hoppas iaf på o kunna styra upp det här men det blir nog ändå tack och bock för min del..

Kärlek är inget man får automagiskt..

Att få någons kärlek är inget som sker automagiskt- det är något man måste förtjäna.

____________________________________________________________________

Söndagen
Jag har träffat mina underbara släktingar idag från USA för första gången. Blev alldeles glad i kroppen av middagen hemma hos mina päron. Så himla trevliga människor! Så himla synd bara att de bor så långt borta annars hade jag gärna träffat dem snart igen.

Den bästa meriten?

Är det en merit att ha sett mig halv-naken som liten?

Borta bra men hemma bäst..

Nu är jag äntligen tillbaka hemma i Skellefte. Det har varit skönt och uppvilande att vara borta hemifrån ett tag men jag fick väldigt stor längtan efter mina små "barn".

Blev nog ännu mer home-sick när jag var hem en snabbis tidigare i veckan för att fixa lite saker.. Men som sagt nu äntligen är jag tillbaka i stan. Hur länge det blir vet jag inte men..

Var en annan liten älskling här hemma som verkar ha saknat mig minst lika mycket så himla kramgo som han varit nu ikväll. Vanligtvis stannar han bara en stund runt min hals men den har han inte lämnat på hela kvällen.

Helvetes heller.. nu är det över!!!

Nu har bägaren runnit över och jag har gjort det jag aldrig trodde jag skulle göra. Jag har valt att skydda mitt telefonnummer.

Detta med anledning av att det är så pass många som smsar & ringer gällande funderingar kring race osv. Läs främst på www.raceinorr.com

Hittar ni sedan inte informationen där så kasta iväg ett mail. Men för guds skull ring och smsa inte!!!

Jag har fått nog nu för det ringer folk hipp som happ alla olika tider på dygnet. Nog svarar jag gärna på frågor men ibland måste man få vara ledig. *pissless*

MAIL-FORMULÄR FINNS ATT FYLLA I PÅ MIN HEMSIDA

Kärleken är svår..

Att träffa någon som man tycker om, känner sig trygg och bekväm med är inte enkelt. Men när man sedan tycker att man träffat den här underbara personen så är det SÅ mycket mer som ska stämma för att det ska bli något mer..

Personen i fråga måste känna samma sak tillbaka. Det är kanske så att personen inte vet av vilka känslor du har för den? Lr att personen själv inte känner sig redo lr tillräckligt säker på sig själv för att våga ge sig in i ett förhållande. Eller helt enkelt inte känner samma sak.

Men sedan finns det så många fler faktorer som ska stämma för att det ska fungera. Alla har vi olika personligheter och en del negativa saker hos den andra människan kan vi leva med medan andra gör att förhållandet inte kommer att fungera. Men that´s life. Då var det inte menat att vara. Det kan göra ont men det är sanningen.

Sedan kommer de finnas de människor som velar fram tills det att du själv gett upp och då först inser denna människa vad de missat. Var det då menat att rinna ut i sanden? -Jag vet inte.

Det jag vill ha sagt är att kärleken är svår och det är väldigt många faktorer som ska stämma för att det ens ska bli något och sen något bra ska ännu fler saker stämma.. Men ge aldrig upp hoppet om att träffa den rätta. Han eller hon kommer att finnas där ute och känna precis samma sak för dig.

Jag älskar dig, Robin <3

Det är säkert så att många kommer att känna sig träffade av det jag skrivit - men det är min upplevelse av hur verkligheten ser ut.

En bild..

Vem skulle inte bli charmad av den här sötnosen?

Var det våldtäkt lr inte?

Jag kan bli mörkrädd ibland. En tid sedan kändes det som om Sveriges domstolar var inne på att tjejen haft fel sorts underkläder- Hon hade haft stringtrosa och därför bett om att bli våldtagen.

Lr så hade tjejen verka flirtig gentemot killen på kvällen och därför bett om att bli våldtagen- Grovt sagt.

Men nu senast läste jag en artikel där tjejen sagt nej till sex och sedan lagt sig för att sova brevid killen i underkläder (trosor och bh). Rätten hade därför ansett att det hade kunnat tolkas som att hon ändrat sig. TROTS det faktum att hon stretat emot och gjort motstånd. Hur tänker man då?

När jag var liten blev jag upplärd att ingen skulle röra min kropp såvida jag inte ville. Och ett NEJ var ALLTID ett NEJ. Är det så att vi måste lära upp våra barn att använda mormor-trosor osv för att slippa bli våldtagen och det ska legaliseras?

Vad är det egentligen för människor vi har i våra domstolar?! Och vad har de för kvinnosyn?!

Jag blir mörkrädd iaf :(

Diskussionen som skulle kunna starta krig..

Miniplättar, plättar, pannkaka, tunnpannkaka, ugnspannkaka och tjockpannkaka- Ja god mat har många namn.

Men vad heter det på riktigt? Det är nog den diskussion som skulle kunna starta världskrig kan man tro ibland. Jag har iaf många gånger hamnat i den diskussionen och nu senast även blivit kallad "jävla Sthlmare" *skrattar*

För mig är de där minsta iaf PLÄTTAR.

Sedan kommer PANNKAKA och det gör man i vanlig stekpanna.

Och slutligen UGNSPANNKAKA som man gör i ugnen och som är tjock.

Vem var det egentligen som gjorde svenskarna till ett så kluvet folk gällande vad det egentligen heter?!

Jo tjena!

"Män har genetiska anlag för skilsmässa
Fyra av tio män bär på skilsmässogenen. ...
Sociala eller genetiska orsaker till att vi skiljer oss? "

(Rubrik från Expressen.se)

Jo, tjena! Och de säger att alkoholism är en sjukdom?! Nog kan jag förstå att vissa löper större risk att fastna i ett missbruk genetiskt sätt men det bör ju understrykas när det gäller alkoholister att det är de själva i början som valt att börja dricka. På den tiden när det inte fanns alkohol var detta knappast ett problem?!

Lika mycket tror jag på att män har genetiska anlag för skilsmässa. Jag tror hellre att det handlar om manligt/kvinnligt. Den rollen vi föds in i och det sätt vi förväntas att bete oss på. Om inte annat de erfarenheter vi har av förhållanden runt om oss från de att vi var barn.

Så att skylla på sitt genetiska anlag känns verkligen som en undanflykt. Visst kan du få skylla på anlaget gällande riktiga sjukdomar som cancer osv. Men jag tror att vi kan styra så himla mycket själva. Det mesta handlar nog om hur starka vi är inombords.

Cerran= hemmafru?

Det är verkligen SÅÅÅ tråkigt att inte ha något jobb just nu.

Dock kan det vara himla skönt att inte ha det idag. Snuvigheten känns väl lite bättre men som jag sagt tidigare: Jag är sämst på o vara sjuk. Jag har inte tid o vara sjuk ;)

Men som tur är har jag hittat några små saker att sysselsätta mig med här i Robins lägenhet. Jag är för tillfället hemmafru! *skrattar* Diska, tvätta kläder och doola på. Saker som vanligtvis är tråkiga men som just nu känns rätt ok. Då har jag ändå nå o göra.

Blir nog en tripp ner till Skellefte imorgon lr Onsdag för att pyssla om mina älsklingar där hemma. Snälla Milla har ju varit och kikat till dem.