Mitt inlägg idag blir inte för att svartmåla eller hänga ut någon - min mening är att väcka tankar hos er läsare.
Jag blev idag klappad på magen och gratulerad. Det var rätt mycket rörelse i närheten och jag blev rätt paff och sa först tack, men frågade sen till VAD?! Det tog ett tag innan personen fann sig och sa att den nog förväxlade mig med någon annan som var gravid. Det blev verkligen konstig känsla inom mig. Låt bli min kropp! Klappa mig ALDRIG på magen!
Jag kan ta och tycka det är helt ok att de jag känner frågar om de får känna på mitt hår som jag fått. De får de mer än gärna känna på. Men om man tror att någon är gravid och personen inte sagt något så tycker jag att man av respekt väntar tills personen säger något. Vem är vi att bedöma andras kroppar? Vill ni att andra ska bedöma er kropp och fälla kommentarer om den? - KNAPPAST!
För mig blev händelsen idag jobbig. Som bröstlös så kan jag uppleva att jag har en annan kroppsform - det är mina revben som sticker ut mest på bålen istället för ett par bröst. Att då utöver det bli klappad på magen.. Nä, det är inte okej. Jag har fått frågan förr i tiden om jag var gravid. Jag har då starkt ifrågasatt om personen tyckt att jag är tjock?!
Jag tycker inte heller att det ska tas som en självklarhet att i en viss ålder eller i ett visst skeende i livet ska bli gravid. Alla kan inte få barn. Alla vill inte ha barn. Det är upp till var och en och deras ensak. Det viktiga är att man är lycklig med sitt val.
En annan sak jag tänkt på är de som är gravida. Jag har hört många som beskriver att när det är uttalat att de är gravida, då blir deras mage en "attraktion" som är öppen för alla att hur som helst komma fram, känna på och ha åsikter om. Vad hände med respekten att fråga t.ex. om man får känna?
Jag fick beröm idag av en vän som sa att jag inte dömer folk efter hur de ser ut, att jag inte fäller kommentarer. Jag tänkte på det efteråt. Jag säger gärna till personer om de ser glada, fina etc. Men sen tänker jag inte så mycket på andras kroppar. Jag är mer fokuserad på utstrålning, mår personen bra, ser den lycklig ut osv. Såna saker är det jag ser. Jag tycker även att det är helt ok att åka till affären och handla i mjukisbyxor - varför ska man klä upp sig för något sånt?
Som avslut, även om det är min ensak: NEJ, jag är INTE gravid..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar