onsdag 17 februari 2016

Staven rör till det..

Som jag kanske skrivit förut så har jag en stav i magen som stänger ner äggstockarna för att skydda dem från cellgifterna. Det gör indirekt att jag tillfälligt är typ i klimakteriet. Men hittills varje gång när jag fått en ny stav insatt (för de verkar under begränsad tid) så har mitt psykiska mående påverkats. Det yttrar sig genom att jag på morgnarna mår illa och känner mig svag i själen.

Jag fick en ny insatt förra veckan och nu känner jag mig skörare i själen. Saker som känns nervösa och jobbiga måste jag psykiskt ladda inför. Igår fick jag äntligen tummen ur och besiktade bilen. Därefter åkte jag förbi verkstaden och bokade tid för service - så får jag det överstökat. Efteråt var jag HELT färdig. Försökte vila ikapp lite på soffan men det gick inte. Det är bara att inse att när mitt batteri i kroppen tar slut så kan jag inte ladda upp det som förr..

Vi bor hos en privathyresvärd. I fredags toksnöade det. Vi förväntade oss att hyresvärden skulle komma och skotta åt oss men på lördagen hade grannen fått veta att hyresvärden var bortrest - så grannen tog det värsta med spade. På lördagen kom det ytterligare snö. På måndagen skickade jag ett trevligt sms till hyresvärden och frågade när han skulle komma och skrev att jag skulle flytta bilarna för att underlätta. Som svar fick jag att han skulle meddela när bilarna behövde flyttas. Det är fortfarande oskottat här ute och man får gunga igång bilarna för att ta sig ut från tomten! Grannen som har parkering högre upp får ta sats från gatan för att ta sig in!

Försökte gulla på facebook efter någon i min bekantskapskrets med traktor för att få gården skottad. Jag har inte orken att skotta den för hand och drivorna är så höga att det krävs traktor eller snöslunga.. O vem vet när hyresvärden behagar att komma?

Jag gör ett försök här också - om det är någon i centrala Skellefteå som har tillgång till traktor och skulle kunna tänka sig göra mig en tjänst så vore jag SÅ tacksam! 

Jag orkar inte jaga hyresvärden och det hade underlättat mycket för mig och oss att kunna komma in och ut med bilarna utan att behöva ta sats in och ut..

Det är jobbigt att vara så trött och ännu jobbigare när något så litet som en stav kan ställa till det så mycket.. Nästa vecka är det dags för cellgifter nr 4. På tisdag bär det av till Umeå för att lämna prov och få information av en specialist om de resterande cellgifterna.. Det är så drygt och jobbigt att veta att var tredje vecka är man typ däckad.. Längtar tills det här är över!

Inga kommentarer: