Jag läste här om dagen om den 8åring som drunknat i älven. Så tragiskt. Jag blir så illa berörd och tänker på barnet och dess anhöriga. Livet är verkligen inte rättvist!
Sedan jag blev sjuk förra hösten så upplever jag att jag värderar vissa saker i livet mer och värderar livet ännu högre än jag gjort tidigare. Det finns så många som gjort små saker för mig och min familj och dessa "små" saker har betytt SÅ mycket! Det har varit underlättande och stöttat mig och oss i "omvägen" vi befunnit oss på.
Det känns verkligen som om jag varit på en lång omväg i livet. En omväg som jag inte kunnat göra något åt utan endast varit tvungen att finna mig i. Men nu börjar jag vara tillbaka på rätt ställe i livet. Förra onsdagen hade vi en förfest här innan stadsfesten med Patriks kollegor. Det var SÅÅÅ roligt. Så himla roligt att träffa massa människor, socialisera, skoja, skratta och bara njuta av livet.
När strålningen var klar i torsdags så kände jag mig ledsen på kvällen. Jag har kämpat så länge och tagit behandlingen steg för steg. Men plötsligt så var jag i mål. "Jaha, nu då?". Jag har försökt hitta lite semesterkänsla i kroppen. Suttit ute i min nya fåtölj, läst böcker och myst under markisen och det har absolut hjälpt till att få ledighetskänsla.
Var idag in till min underbara frisör och klippte mig för andra gången sedan jag började få hår igen. Min underbara frisör som hjälpt, stöttat och styrt upp mitt "hårproblem". Köpte en bukett som tack för allt hon gjort - det har verkligen varit ovärderligt! Så nu känner jag mig lite snygg igen även om jag ännu inte har mitt långa svall ;)
Har även passat på att köpa några fler pocketböcker som jag kan läsa i min älskade fåtölj.. Här ska mysas - spelar ingen roll om det är sol eller regn ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar