Var och träffade läkaren här i Skellefteå igår. Helt otroligt vilken urladdning det kan bli efter ett läkarbesök. Inte för att jag egentligen var orolig över att få något negativt besked men mer anspänningen över att inte veta innan vad som resultatet skulle bli.
Är så tacksam att mamma följde med mig. Skönt att vara två som hör, kan fråga och berätta hur läget är. Sedan är jag så tacksam att jag har bästa läkaren! Senaste tiden har jag haft stora bekymmer med min högra hand - den domnar och sticker. Jag har till och med svårt att hålla en penna och skriva. När jag nämnde detta för läkaren så sa han på direkten att han skulle remittera mig till sjukgymnast och att det kunde ha med lymfkörtlarna som de tagit. Det kändes skönt att det för honom inte behövde innebära något "onormalt". Jag har själv oroat mig rätt mycket för det och inte sagt eller erkänt det för personer runt om mig.
På torsdag är det planerat att få venporten borttagen. Det känns skönt att få bli av med den. En av slangarna tycker jag irriterar lite under huden. Sen i övrigt så är jag nöjd att jag bad att få min port insatt under armen - den har inte varit i vägen på något sätt under behandlingen. Jag hoppas även på att få slippa ha lika ont vid borttagningen som när de satte dit den.
Resan tillbaka till vanliga livet fortsätter...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar