tisdag 15 augusti 2017

Behandlingen fortsätter..

Var igår till Umeå och träffade läkaren för uppföljning av behandlingen och återkoppling av röntgen. Mina metastaser krymper ännu, dock inte lika mycket som sist men ändå. Planeringen som bestämdes är att jag fortsätter med cellgifter så länge som min kropp orkar med det.

Jag är sjukskriven året ut som det ser ut nu. Uppföljning kommer att ske om någon månad igen. Som det har sett ut hittills så har mina värden varit för låga många gånger för att de ska kunna ge mig behandlingen dag 8 (vecka 2 med en sort cellgift). Men om det går framöver så kommer de nog försöka ge mig vecka 2 om jag nu inte minns fel. Mitt mål är att bli av med alla metastaser och få leva som innan.

Det är verkligen en anspänning att behöva vänta på resultatet och ännu mer att behöva åka till Umeå för att få veta. Det upplevde min make nu också. Det påminner så mycket om elände - NUS. Skellefteå lasarett känns mer personligt och tryggare. Framförallt närmare - skönt att inte behöva åka bil i nästan 30 mil för att få veta.

Var helt slutkörd efter igår. Blev en tidig kväll med mycket drömmar i natt. Idag har jag bland annat legat ute på gräsmattan i sällskap av ena katten och läst en bok. Katter och andra djur är helt underbara och duktiga på att känna av när de behövs.

En sak som underlättar för mig och som jag upplever att många hjälper mig med är att ha förståelse att jag inte har samma ork som andra personer. Jag upplever att de som återkommande är runt omkring mig har förståelse och bromsar mig själv ibland när jag behöver bromsas. Samt visar en förståelse, exakt hur den visar sig kan jag inte svara på men det känns verkligen att förståelsen för min brist på ork finns där och att det tas hänsyn till den. Utan den förståelsen hade vardagen och livet varit så mycket tuffare.

I övrigt det liv jag försöker leva är att ha så roligt och bra som möjligt övrig tid när cellgifterna inte är på tapeten - både behandlingarna och biverkningarna efteråt. Jag vill och försöker köra på som vanligt. Lärde mig dock i sommar att inte ta ut mig. Jag får inte ta ut mig som jag gjorde då. Det var läskigt hur slutkörd jag var där ett tag.. Never again..

Inga kommentarer: