Vad är ett par bröst mot att få leva?

Med facit i handen så önskar jag nu att jag gjort en preventiv operation tidigare än vad som var planerat med läkarna. Det var planerat att jag hösten 2016 skulle operera mig preventivt och ta bort mina fina bröst. Då skulle jag vara 32 år gammal. Men att jag som 31 åring skulle drabbas av bröstcancer såg läkarkåren som otroligt. Den forskning som finns på släkten visar ju att jag skulle vara säker med att göra ingreppet som 32 åring. Min moster var ju äldre när hon drabbades och mamma lika så.

Jag kände en knöl hösten 2015 och nämnde det för min läkare under en rutinkontroll. Då hade jag genomgått mamografi, undersökning med magnetröntgen och han skulle undersöka mig även med ultraljud vilket varit standard undersökning för mig. Läkarens första reaktion var att det bara var en bröstkörtel. Men vid närmare kontroll av bilderna från den dagens undersökning samt biopsi så fick jag beskedet en vecka senare att det var bröstcancer.

Att ta bort båda brösten då vid samma tillfälle var inget svårt val. Vad är ett par bröst mot att få leva? - Inget. 

Jag fick genomgå cellgifter och strålning och var sjukskriven i drygt ett år när jag började om att arbetsträna för att komma tillbaka. I november 2016 toksnöade det och min sambo jobbade natt så jag var ute och fejjade på med snöslungan flera gånger under två dygn. Det resulterade i att jag fick ont. Jag började jaga min läkare för att få både en rutinundersökning samt höra vad han skulle säga om smärtan. Han trodde som jag att jag överansträngt mig men skickade mig på röntgen för att få det bekräftat.

Några dagar senare och som tur var hade jag med både min sambo (nu make), min mamma och bonuspappa så kommer beskedet att det är metastaser i bröstbenet och i en ryggkota. BAM!
Jag får veta att de ska göra ytterligare en röntgen på mig - datortomografi..

Då kommer nästa smäll. Jag är gravid som vi inte hade någon aning om. Min mens hade ju inte ens kommit i gång sedan cellgifterna. Jag har metastaser i hjärna, lunga, lever och skelett. Bröstcancer.
Vi får välja mellan mitt liv och göra abort för att försöka säkerställa det eller mildare cellgifter och klara fostret. Barn är ju inte aktuellt om jag själv inte vet ifall jag får uppleva det så självklart blev det abort utifrån rådande situation.

Det var tur i oturen att vi inte kände till graviditeten. Jag hade nog inte klarat det mentalt om jag vetat om det i förväg. Men det är en jävla resa som inte är rättvis någonstans. Hade jag vetat då, det jag vet idag så hade jag utan tvekan tagit bort brösten tidigare. Vad är ett par bröst mot att få leva och vara frisk?

O de som säger att de inte tänker på att jag är bröstlös och att jag säkert inte hade så stora innan. Ni har fel - D kupa är inte smått. Men jag tror att alla kan passa utan bröst. Iallafall om man väljer att ta båda - då blir man iallafall symmetrisk. Och ärligt, det är ganska skönt att slippa bh ;)

Nu handlar livet för mig om att bekämpa bröstcancern som finns i metastaser i min kropp. Jag ska spöa den och sen vill jag bara leva ett vanligt liv. Jobba på och bli trött av jobbet och andra ansträngningar - inte cellgifter.

Snart kommer hemsjukvården och ska ta prover på mig för att se så jag har tillräckligt bra värden för att få cellgifter på tisdag. Håll tummarna för mig.