Underbara och mindre underbara..

Skulle önska ibland att jag brydde mig mindre..

Känner att jag blir less och lessen på folk som inte kan samla sig och prata med en. Utan istället vara dryg, otrevlig och sedan vägra prata något mer.

Varför kan jag inte bara sluta bry mig eller ta åt mig av dem som uppenbarligen int förtjänar mitt sällskap?

Tolka mig rätt nu - men jag tycker att om det är oegentligheter så pratar man antingen ut om dem eller släpper det om man nu känner att man kan leva med att ha det som det är. Jag tycker inte att man öser massa jävla skit och sen vägrar prata.

Tur att det finns glada underbara personer iaf.. Ni vet vilka ni är..