Strax bär det av till Umeå för sista strålningen för denna vecka. Efter idag är det åtta tillfällen kvar. Jag har nedräkning nu. Utöver pendlandet till Umeå så har flytt varit på G i veckan. Patrik har kört kartonger medan jag har packat upp samt byggt ihop några möbler. Det har blivit några långa och tunga dagar för mig men ska försöka ta det lite lugnare. Jag har ju inte min vanliga ork. Tänkte ta bilen idag till Umeå för att komma hem tidigare och jag tycker även att bilkörning är rätt skönt och rogivande så länge man har en bil som är rolig att köra.
Jag tänkte igår när jag låg i sängen och skulle sova att det här har verkligen varit ett helvete att gå igenom - hela den här cancer-resan. Sättet som jag även reagerat på cellgifter, hormonbehandling osv. Det har även varit tufft att känna sig på en omväg i livet som jag inte kunnat göra något åt. Men jag kan se ljuset i tunneln. Nu känns det som om min omväg börjar närma sig den "vanliga" vägen. Bildligt sett. Det känns bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar