Att vara speciell..

Senaste tiden har jag mer och mer börjat inse att jag är speciell i den formen att jag nog inte är som många andra tjejer. Och detsamma gäller många mina vänner. Inte för att det är något dåligt men speciella är vi nog alla på något sätt. Jag har himla roligt tillsammans med mina vänner och trivs med dem.

Men en annan sak som jag även kommit underfund med det är att OM jag skulle träffa någon så skulle det nog bli livat OAVSETT vem jag träffat. Nu säger jag inte att det här är någon sanning utan det är min upplevelse. Jag vet inte om det skulle bli livat för att vissa inte skulle gilla den personen eller att de som mina kompisar tycker att jag förtjänar bättre. Det är iaf en bra fråga som jag inte har något direkt svar på.

Imorgon har jag iaf varit singel ett år. Brukar skojja och säga att jag måste fira min 1års dag om det nu är något o fira? Men sanningen är den att förra sommaren var helt underbar och den tid jag har nu tillsammans med bland annat Milla gör att det inte stör mig så mycket att vara singel. För jag är inte ensam.